Hur vet man om man har pannben?

DT   25 mars, 2018   Kommentarer inaktiverade för Hur vet man om man har pannben?

Vi pratar många gånger i olika situationer om pannben.  Men hur vet man om man har pannben?

Vad är pannben? Är det målmedvetenhet? Är det bristen på omdöme? Beslutsamhet? Vägran att ge upp? Bita ihop och kämpa vidare? Mentalstyrka?

Kan det vara så att ju bättre förberedd för uppgiften man är desto bättre pannben har man?

Jag har några olika situationer som har hänt mig där jag många gånger funderat vad är det som gjort att jag inte brutit och gett upp.

  • Göteborgsvarvet för några år sedan där jag med 6km kvar började se suddigt och dimmigt. Jag sprang och fick lite då och då gå för att inte snubbla och ramla över en trottoarkant. På något sätt lyckades jag ta mig i mål och när jag hade knappt 2 km såg jag två sjukvårdare ta hand om en person som kollapsat. Minns att jag tänkte ”det kommer inte vara jag, inte jag”
  • Finalloppet där jag dagarna före och samma dag hade så ont i ryggen att det högg till till och från  och trots detta ställde jag upp i loppet och sprang det fastän jag när jag kom i mål var likblek och barnen och brorsönerna inte kunde känna igen mig. Men jag var så inställd på att springa loppet för att klara min Göteborgsklassiker samma år. Dumhet? mycket möjligt men det fanns inte på kartan att ge upp för något jag slitit för under en så lång tid. Ryggsmärtorna visade sig vara min höft som bråkade och det visade sig senare vara symptom på att jag behövde göra min första höftoperation.
  • Vasaloppet öppet spår för drygt en månad sedan där jag var helt under isen när jag kom till Evertsberg drygt halvvägs. Ont i axlarna, kallt som bara den och helt energilös. Där och då var jag väldigt tveksam om jag skulle klara det och hur skulle det för allt i världen gå till? Men av någon anledning så fortsatte jag kanske för att jag aldrig brutit ett lopp någonsin tidigare kanske för att jag någonstans inom mig visste att det fanns lite till att ta av.
  • Eller två höftoperationer på tre år, när dessa var gjorde och all rehab var klar tänkte jag ”nu äntligen är jag färdig renoverad” men inte nu har jag på ett halvår i två omgångar haft problem med smärta, domningar från bakresätesmuskeln som strålar ner på utsidan vaden och gör att jag knappt kan gå än mindre springa.

Jag har allt försökt göra mitt yttersta och att bryta och ge upp har aldrig funnits som ett alternativ. Om ovan  är exempel på pannben vet jag inte men det finns helt klart en inre styrka som man kan plocka fram när det behövs.

Fortsättning följer men jag har inga avsikter på att avbryta min klassikersatsning i år om jag inte får besked att detta kan påverka min framtida hälsa. Om så blir fallet då tänker jag inte lägga mig ner och ge upp och då blir det till att sätta nya mål för röra mig och träna kommer jag alltid att göra!